EU:s räddning kom - med sparkar och slag
Manage episode 308612091 series 3016579
Yazan drömmer om att ta sig till Europa, men när flyktingbåten går sönder utanför Greklands kust kommer inte den räddning han hoppas på. Yazan är en av ett 70-tal flyktingar vars väg mot Europa Sveriges Radio följt under 2014. Flera av dem vittnar om hur de misshandlats av kustbevakningen, och aldrig ens nått land. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe
Yazan reste med ett sällskap från Izmir vid den turkiska kusten. Ett samhälle som många flyktingsmugglare haft som utgångspunkt när de för dyra pengar fraktat mängder av flyktingar mot Grekland, och därmed EU.
I båten fanns sammanlagt elva personer, en av dem var smugglaren. Bara en kilometer utanför den grekiska ön Samos gick båten sönder. De var för långt ifrån för att kunna simma i land så sällskapet ringde och larmade kustbevakningen.
Efter sex timmars väntan dök det man först trodde var räddningen upp.
– De var från den grekiska kustbevakningen. Ombord fanns fem svartklädda och maskerade män – man såg bara deras ögon. De var rasister och förolämpade oss mer när de visste att vi var syrier. De misshandlade oss medan vi förhördes, säger Yazan.
Yazan berättar att de tvingades ombord på kustbevakningens fartyg, att de där utsattes för sparkar och slag. Deras pengar och mobiltelefoner togs ifrån dem. Pass och id-kort revs sönder och kastades i havet.
Sällskapet hölls kvar på kustbevakningens fartyg i flera timmar, medan deras egen båt bogserades.
– De bogserade båten i cirka två timmar. Vi visste inte vad som hände, för de tvingade oss att ligga ner i båten. Men plötsligt stannade de och bad oss att gå tillbaka till vår båt, säger Yazan.
Sällskapet hade bogserats tillbaka till Turkiet där de plockades upp av den turkiska kustbevakningen.
Drömmen om Europa krossades, åtminstone tillfälligt för Yazan.
Han är kvar i Turkiet där han arbetar, han drömmer fortfarande om Europa men har inte tillräckligt med pengar för att ta sig hit.
Yazans berättelse är inte unik, Amnesty Internationals avdelning i Grekland, har utrett det som kallas "pushbacks" alltså när flyktingar tvingas tillbaka.
Giorgos Kosmopoulos, generalsekreterare för Amnestys greklandsavdelning säger att fenomenet är så vanligt att man kan kalla det för ett mönster, det sker inte längre i enskilda isolerade fall.
Amnestys exempel på hur det vanligtvis går till stämmer bra överens med Yazans berättelse.
– När vi samlat vittnesmål om pushbacks ser vi ofta samma mönster. När kustbevakningen ser flyktingarna stoppas de, ibland tas flyktingarna ombord på kustbevakningens fartyg där de visiteras och många gånger blir av med sina id-handlingar och dokument.
– Vi får också vittnesmål om övergrepp som misshandel och förolämpningar. Sedan bogseras de tillbaka till turkiskt vatten, där den grekiska kustbevakningen inväntar sina turkiska kollegor som de överlämnas till.
De grekiska myndigheterna medger att så kallade pushbacks kan ha förekommit, men bara i enstaka fall och att det i så fall är enskilda medarbetare som gjort sig skyldiga till tjänstefel. Det finns ingen uppmaning från myndigheterna att köra bort flyktingar.
Amnesty menar att antalet fall är alldeles för många för att kunna räknas som undantag och kräver att de Grekiska myndigheterna följer internationell lag som ger flyktingar rätt att få sina fall prövade.
De kräver också större ansträngning från EU, till exempel att låta det bli lättare för flyktingar att komma hit legalt.
Men det är inte bara på Medelhavet flyktingar tvingas tillbaka. Mohanad tog sig landvägen från Turkiet till Grekland där floden Evros utgör gränsen. Han och hans sällskap lyckades ta sig till en grekisk by innan de greps av polis som beslagtog deras id-handlingar och mobiltelefoner.
De kördes tillbaka till floden, och ytterligare ett fordon, lastat med en gummibåt följde med.
– När vi kom fram till floden tog de ner gummibåten. Vi försökte resonera med dem - vi hade ändå tagit oss till Grekland - men de lyssnade inte. Tre män med rakade huvuden fanns med oss på gummibåten, den ena var kanske två meter lång och hade en stor batong, säger Muhanad.
– Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land på den turkiska sidan av floden hoppade jag av, men min resekamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen. Den grekiska polisen såg på från andra sidan, berättar Muhanad.
Yazan och Muhanad heter egentligen någonting annat.
Johan-Mathias Sommarström, Ekot
johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se
Twitter: @ekmathia
Firas Jonblat, Radio Sweden
firas.jonblat@sverigesradio.se
Twitter: @firasjonblat
Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope
11 Episoden