HÀr hör du berÀttelser inifrÄn skolan. Vuxnas och barns tankar om det som berör och engagerar. AngelÀget för pedagoger och alla som intresserar sig för livet i skolan.
…
continue reading
I det hĂ€r programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. PĂ„ en kulle mellan tvĂ„ fjĂ€lltoppar i byn AmmarnĂ€s i VĂ€sterbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. NĂ€r Jenny Sjöström började jobba hĂ€r för snart 25 Ă„r sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. SamtâŠ
…
continue reading
Felix Gyllenstig Serrao, SO-lĂ€rare pĂ„ Frölundaskolan, anvĂ€nder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans vĂ€rld Ă€r ingen ny företeelse. Datorprogram som anvĂ€nds för att trĂ€na eleverna i exempelvis matematikuppgifter anvĂ€nds sedan flera Ă„r. Det Felix Gyllenstig Serrao fokuserar pĂ„ Ă€r sĂ„ kallad spelifiering. Genom att integreraâŠ
…
continue reading
LĂ„gaffektivt bemötande Ă€r ett förhĂ„llningssĂ€tt för pedagoger dĂ€r ansvaret alltid ligger hos lĂ€raren om en elev brĂ„kar och stör. LĂ€raren mĂ„ste komma pĂ„ ett sĂ€tt att vinna över eleven pĂ„ sin sida. Men lĂ„gaffektivt bemötande som metod har ocksĂ„ mött motstĂ„nd, kritiker har raljerande döpt om det till lĂ„g-effektivt bemötande och menat att det leder tillâŠ
…
continue reading
Som barn hade Timmy Burchard snabbt och lĂ€tt att lĂ€ra. Men i skolan missade man vilken stimulans han behövde. Motivationen och betygen dalade och Timmy mĂ„dde sĂ€mre och sĂ€mre och det var nĂ€ra att han aldrig tog studenten. Idag har Timmy Burchard en av Sveriges första lĂ€rartjĂ€nster med fokus pĂ„ sĂ€rbegĂ„vade elever.âŠ
…
continue reading
I en nystatsning arbetar sĂ€rskolelever arbetar integrerat tillsammans med elever frĂ„n bĂ„de sprĂ„kintroduktion och det nationella programmet. I klassen finns elever som har olika behov av stöd och tillsammans driver de lunchrestaurang tvĂ„ dagar i veckan. Hör lĂ€rare och elever berĂ€tta om hur de tillsammans arbetar för att nĂ„ mĂ„let, att alla elever skaâŠ
…
continue reading
Skolor pĂ„ Statens Institutionsstyrelses ungdomshem SIS-hem Ă€r ofta föremĂ„l för kritik. Det har handlat om att eleverna fĂ„tt för lite undervisningstid och att mĂ„nga lĂ€rare varit obehöriga. Rektorn pĂ„ Ljungskolan pĂ„ Ljungbackens ungdomshem berĂ€ttar hĂ€r om hur hon fick en undermĂ„lig skolverksamhet att bli en fungerande skola. Vi hör elever som berĂ€ttaâŠ
…
continue reading
Anna Ă€r förĂ€lder till en flicka som har flera neuropsykiatriska funktionsvariationer. Anna har kĂ€mpat för att dottern ska fĂ„ gĂ„ i en resursklass men fĂ„tt avslag med motiveringen att hon borde gĂ„ i en vanlig klass med insatt stöd. Men till slut blev det omöjligt för Annas dotter att gĂ„ i en stor vanlig klass, hon ville inte gĂ„ dit överhuvudtaget ochâŠ
…
continue reading
Michael Lindquist Ă€r lĂ€rare i ekonomi och handleder ungdomar som gĂ„r olika sprĂ„kförberedande program. NĂ„gra av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara sĂ€rskilt bra för nyanlĂ€nda, eftersom det Ă€r utvecklande för sprĂ„ket samtidigt som de lĂ€r sig om det svenska samhĂ€llet. Vi hör lĂ€rare och elever berĂ€tta om sina tankar âŠ
…
continue reading
Aarne Nyman jobbar som brobyggare pĂ„ Bodaskolan i BorĂ„s med ett sĂ€rskilt uppdrag att fĂ„nga upp de romska eleverna. NĂ€r Aarne började sitt arbete var frĂ„nvarotalen höga bland mĂ„nga av de romska eleverna. Idag har det vĂ€nt, och pĂ„ skolan kan man se en konkret effekt av brobyggararbetet. Aarne har pĂ„verkat mĂ„nga elevers liv och deras syn pĂ„ skolan.âŠ
…
continue reading
Alexander Skytte Ă€r lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa. Vi berĂ€ttar om hans skoltid som var full av konflikter och missförstĂ„nd pĂ„ grund av hans olika diagnoser. Vi hör ocksĂ„ hans lĂ€rare frĂ„n lĂ„gstadiet, Carina JörnĂ©n, berĂ€tta om hur svĂ„rt det var för henne att försöka stötta Alexander eftersom kunskapsnivĂ„n om NPF dĂ„, för tjugo Ă„r sedan, var mycket lĂ€gre Ă€âŠ
…
continue reading
Ivan Ă€r rom och född i Bulgarien. Hans högsta dröm Ă€r att fĂ„ börja skolan. Men pĂ„ grund av fattigdom och arbetslöshet har hans förĂ€ldrar gett sig ut pĂ„ en lĂ„ng resa i Europa, som började nĂ€r Ivan bara var nĂ„gra Ă„r gammal. DĂ€rför har han missat de första Ă„ren i skolan. NĂ€r Ivan kommer till Sverige som nioĂ„ring har hans jĂ€mnĂ„riga kompisar redan börjaâŠ
…
continue reading
Alf Engström Ă€r bibliotekarien som började arbeta i skolor och berĂ€tta sagor för elever. Vad har berĂ€ttelsen för betydelse för barn idag? Och vad Ă€r skillnaden mellan att fĂ„ en saga berĂ€ttad eller att fĂ„ den upplĂ€st? En hel del visar det sig.Von UR â Utbildningsradion
…
continue reading
Najib Ă€r född i Afghanistan, men pĂ„ grund av oroligheterna i landet flyr han med sin mamma och syskon till Iran. Men dĂ€r Ă€r det inte heller sĂ€kert sĂ„ mamman uppmuntrar honom, att med hjĂ€lp av mĂ€nniskosmugglare, göra den svĂ„ra resan till Europa. Till slut hamnar Najib i Sverige. Skolan blir en extra svĂ„r utmaning för honom eftersom han varken kan lĂ€âŠ
…
continue reading
I vĂ„rt informationssamhĂ€lle Ă€r lĂ€s- och skrivkunnighet en förutsĂ€ttning för att fungera och vara delaktig. Men den som Ă€r analfabet hamnar i en vĂ€rld fylld av datorskĂ€rmar, vĂ„rdcentralsbokningar och skyltar utan att kunna ta till sig informationen. Risken finns att hamna i en skuggtillvaro vid sidan av det övriga samhĂ€llet. Annette Fundberg Ă€r lĂ€raâŠ
…
continue reading
En dag fick Natalie vĂ€ldigt ont i huvudet. Det visade sig att smĂ€rtan berodde pĂ„ en hjĂ€rntumör. Sjukdomen har lett till mycket skolfrĂ„nvaro för Natalie, men med hjĂ€lp av en robot placerad pĂ„ hennes bĂ€nk i klassrummet kan hon hemifrĂ„n hĂ€nga med i vad som sker i skolan. PĂ„ det sĂ€ttet kan hon bryta isoleringen och ha kontakt med sina klasskompisar menâŠ
…
continue reading
I december 2017, strax innan jullovet, stod sex svartklĂ€dda nazister med banderoller, pĂ„ grĂ€nsen till Lorensbergaskolans skolgĂ„rd i Ludvika. HĂ€ndelsen gav eko i hela skolsverige och rektorn Göran Törnqvist sĂ€ger att den dagen förĂ€ndrade hans liv. HĂ€r fĂ„r vi höra vad som hĂ€nde den dĂ€r decemberdagen, hur det pĂ„verkade rektorn, personalen, eleverna ocâŠ
…
continue reading
NĂ€r Emerich Roth Ă€r 19 Ă„r hĂ€mtas han och hela hans familj under vapenhot av nazister och tvingas med till utrotningslĂ€gret Auschwitz-Birkenau. Emerich och hans yngre syster Elisabeth Ă€r de enda i familjen som överlever och 1950 hamnar de bĂ„da i Sverige. I över 25 Ă„r har Emerich rest runt i svenska skolor och vittnat om skrĂ€cken och terrorn i nazistâŠ
…
continue reading
Ă
sa Colliander-Celik Ă€r förstelĂ€rare i SO, skolboksförfattare och bloggare i undervisningsfrĂ„gor. Hon bröt ett tabu nĂ€r hon berĂ€ttade om sin adhd pĂ„ sin blogg i ett lĂ€rarforum. Ă
sa fick sin diagnos vid 45 Ă„rs Ă„lder, och att gĂ„ ut offentligt var nĂ„t hon tvekade lĂ€nge inför, men nu vet hon att hon gjorde rĂ€tt.âŠ
…
continue reading
Om man vet vem man Ă€r och var man kommer ifrĂ„n kan man öppna sig och ta till sig ett nytt samhĂ€lle. Och utan ett sprĂ„k kan vi inte utrycka hur vi tĂ€nker eller tycker och har svĂ„rt att analysera, menar modersmĂ„lslĂ€raren Parvaneh Faridi. ModersmĂ„lsundervisning Ă€r frivillig och sker sent pĂ„ eftermiddagen. Hur motiverar Parvaneh eleverna att fortsĂ€tta?âŠ
…
continue reading
Lars Gunnar Wahl har arbetat i trettio Ă„r som gymnasielĂ€rare, idag arbetar han med olika projekt i stadsdelen HĂ€ssleholmen i BorĂ„s. Ordpalatset Ă€r ett av dem. Det Ă€r ett berĂ€ttarprojekt dĂ€r barn bjuds in för att skapa egna berĂ€ttelser, vilket fĂ„r dem att kĂ€nna stolthet över platsen dĂ€r de bor. Ordpalatset Ă€r ett exempel pĂ„ hur frivilliga krafter kaâŠ
…
continue reading
Eva Elg Ă€r specialpedagog i Bjuv i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Hon kom till kommunen för nĂ„gra Ă„r sedan för att jobba med olika projekt för att frĂ€mja nĂ€rvaron, öka trivseln och mĂ„luppfyllelsen pĂ„ skolorna. Vi hör henne berĂ€tta om hur hon arbetar med lĂ„ngvarig problematisk frĂ„nvaro. Och vi möter Alex, som hon lĂ„ngsamt och lyhört slussar tillbaka. Alla eleverâŠ
…
continue reading
Hot och vĂ„ld mot lĂ€rare och skolpersonal Ă€r ett problem som blivit allt vanligare. Skolan verkar vara den i sĂ€rklass farligaste arbetsplatsen att jobba pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller hot, hot om vĂ„ld och vĂ„ld. Och lĂ€rare Ă€r i dag en högriskgrupp konstaterar Arbetsmiljöverket. Möt rektorn som anmĂ€ler allt och lĂ€raren som sa upp sig för att han inte fick tillrĂ€ckâŠ
…
continue reading
Robin Ă€r estetlĂ€rare och jobbar pĂ„ en gymnasieskola i en mindre stad i VĂ€stergötland. Robin Ă€r trans, han föddes i en tjejs kropp, och Ă€r just nu mitt inne i sin könskorrigerande behandling. Att elever och lĂ€rarkolleger pĂ„ skolan har lĂ€rt kĂ€nna Robin och pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll fĂ„tt följa hans resa mot att bli Robin 2.0 har ökat medvetenheten om mĂ„nga viktigaâŠ
…
continue reading
Mathilda mobbades svĂ„rt i grundskolan och stannade hemma under lĂ„nga perioder. Trots det har hon pluggat mer Ă€n de flesta. I höst började hon studera pĂ„ juristprogrammet som den yngsta studenten nĂ„gonsin. Vi fĂ„r höra mer om vad som hĂ€nde henne i grundskolan, men ocksĂ„ om hennes passion för att lĂ€ra sig saker och om kampen för att fĂ„ lĂ€sa i sin egenâŠ
…
continue reading
Viktoria ser ut som en helt vanlig tonĂ„rstjej men hon Ă€r född som pojke. Tack vare stöd frĂ„n familj, lĂ€rare och klasskamrater pĂ„ hennes skola i Lysekil har hon kunnat vara den hon Ă€r och accepterats fullt ut. Viktoria har dessutom visat stort mod genom sitt öppna sĂ€tt och Ă€r idag en förebild för andra unga, inte minst unga transpersoner.âŠ
…
continue reading
Att vara smĂ„barnsförĂ€lder och samtidigt plugga pĂ„ gymnasiet kan vara tufft. Hur gĂ„r det för de unga förĂ€ldrarna i skolan? Vi möter mammor och pappor som kĂ€mpar med lĂ€xplugg och vaknĂ€tter. Liw ville fortsĂ€tta att studera under sin förĂ€ldraledighet och ta studenten med sina klasskamrater, men Liws skola hade andra förslag.âŠ
…
continue reading
Under fyra sommarveckor samlas drygt 500 elever pĂ„ Fyrisskolan i Uppsala. Det Ă€r elever frĂ„n olika gymnasieskolor i hela Uppsala kommun, som offrar en stor del av sommarlovet för att plugga matte, kemi eller engelska. Studietempot Ă€r stenhĂ„rt, en hel gymnasiekurs ska plöjas igenom, sĂ„ det gĂ€ller att inte tappa fokus. Vi möter lĂ€rare som peppar och âŠ
…
continue reading
Ester Boman (1879-1947) var en progressiv och engagerad pedagog. Hon startade en av Sveriges mest uppskattade flickskolor, Tyringe helpension i HindĂ„s. Ester var en lĂ€rarinna med pedagogiska idĂ©er lĂ„ngt före sin tid. Men hon var ocksĂ„, tillsammans med mĂ„nga andra lĂ€rarinnor, djupt engagerad i kampen för kvinnlig röstrĂ€tt.âŠ
…
continue reading
En förlorad generation, sĂ„ kallar Karolina Lindholm Billing pĂ„ UNHCR de syriska barn som Ă€r pĂ„ flykt och som aldrig eller mycket sporadiskt har tillgĂ„ng till skola. 600.000 syriska barn mellan 3 och 18 Ă„r bor i flyktinglĂ€ger i Libanon. Att ge dem skolgĂ„ng Ă€r en uttalad ambition frĂ„n de libanesiska myndigheterna. Reaching all children with educationâŠ
…
continue reading
Var gĂ„r grĂ€nsen mellan att vara en medmĂ€nniska och professionell i sin lĂ€rarroll? Det Ă€r tankar som lĂ€raren Irene Emanuelsson brottas med varje dag nĂ€r hon undervisar asylsökande ungdomar. Vi följer med Irene in i ett klassrum pĂ„ Centrum för sprĂ„kintroduktion pĂ„ Lindholmen i Göteborg. Det Ă€r ett gymnasieförberedande program för ungdomar, och hĂ€lfteâŠ
…
continue reading
För elever med behov av extra stöd och anpassningar finns resursklasser, Ă€ven om man frĂ„n skolvĂ€rldens hĂ„ll försöker inkludera alla sĂ„ mycket som möjligt i den vanliga undervisningen. Vi möter Kevin som gĂ„r i trean, och Dherar som gĂ„r i sexan pĂ„ Hellbergsskolan i Sundsvall. De berĂ€ttar om hur svĂ„rt det var för dem att fungera i en fullstor klass. SâŠ
…
continue reading
Hemmasittare kallas elever som av olika skĂ€l inte klarar av att gĂ„ till skolan. Det kan vara av olika anledningar; pĂ„ grund av en NPF-diagnos som gör att man fĂ„r svĂ„righeter i skolan, sociala fobier, panikĂ„ngest eller annat. Hur ser vardagen ut för elever med mycket hög skolfrĂ„nvaro och som blir föremĂ„l för behandlingsinsatser? Emma berĂ€ttar om hurâŠ
…
continue reading
PĂ„ Askebyskolan i Rinkeby har en skrivargrupp för romska barn inte bara skapat lĂ€slust och sjĂ€lvförtroende, utan ocksĂ„ pĂ„verkat barnens skolnĂ€rvaro. Vi fĂ„r hĂ€nga med nĂ€r skrivargruppen förbereder en bokrelease. Och sĂ„ fĂ„r vi trĂ€ffa sextonĂ„riga Felicia Di Francesco som började lĂ€sa böcker nĂ€r hon sjĂ€lv fick vara med och skapa dem.âŠ
…
continue reading
Att vara sĂ€rbegĂ„vad kan verka praktiskt och bra - komplicerade mattetal gĂ„r snabbt att lösa och böckerna inför provet har eleven lĂ€st pĂ„ nolltid. Men en elev som Ă€r sĂ€rbegĂ„vad riskerar att tappa intresset för skolan. Utan stimulerande utmaningar riskerar lusten att lĂ€ra att utebli. Och Ă€r du mycket smartare Ă€n dina klasskamrater finns en risk att dâŠ
…
continue reading
Hur förĂ€ndrar man cementerade attityder om sex och kön? Var gĂ„r grĂ€nsen mellan lek och allvar? Vi fĂ„r följa med nĂ€r teaterförestĂ€llningen Kentaur landar pĂ„ en gymnasieskola i Svenljunga. LĂ€rare och elever reflekterar kring svĂ„ra frĂ„gor om sexuella övergrepp, skuld och skam.Von UR â Utbildningsradion
…
continue reading
Fred Karlsson och hans klasskompisar har anpassad undervisning. Det innebĂ€r sĂ„vĂ€l stödundervisning som anpassning av lokaler och lĂ€romedel. Freds lĂ€rare Kajsa, som har sĂ€rskild kompetens inom autism och adhd, arbetar ocksĂ„ med att handleda kollegor för att ge dem rĂ€tt verktyg för att hjĂ€lpa och stötta elever med behov pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Ibland krĂ€vs deâŠ
…
continue reading
Ăr slöjdĂ€mnet förlegad nostalgi eller ett skolĂ€mne i framkant? Vad skulle hĂ€nda med mĂ€nsklighetens utveckling om vi slutade anvĂ€nda vĂ„ra hĂ€nder? Vi trĂ€ffar slöjdlĂ€raren Jenny Andersen och hennes elever pĂ„ Sveaskolan i Limhamn i Malmö, samt handkirurgen Göran Lundborg.Von UR â Utbildningsradion
…
continue reading
NĂ€r Sara kom in i puberteten fick hon inte lĂ€ngre spela fotboll eller göra saker pĂ„ egen hand. Hela tiden bevakades hon av sin slĂ€kt sĂ„ att hon inte skulle skĂ€mma ut familjen. Inte ens i skolan fick hon vara i fred. NĂ€r skolan försökte hjĂ€lpa blev det istĂ€llet farligt för Sara. Vi fĂ„r höra Saras berĂ€ttelse, men ocksĂ„ om vad skolpersonal behöver förâŠ
…
continue reading
Varje onsdag Ă€r det lĂ€xhjĂ€lp i Mölnlycke kulturhus. En hjĂ€lp under tvĂ„ intensiva timmar sĂ€rskilt för ensamkommande. Vilka Ă€r ungdomarna som kommer dit? Vad har de för skolbakgrund och vad Ă€r det som fĂ„r sĂ„ mĂ„nga vuxna att komma och vilja hjĂ€lpa?Von UR â Utbildningsradion
…
continue reading
Förra Ă„ret beslutade skolledningen pĂ„ VĂ„rfruskolan i Lund att helt förbjuda mobiltelefoner i skolan inte bara under lektionerna utan Ă€ven pĂ„ rasten. Resultatet mĂ€rks nu. Hur gick arbetet till och vad blev resultatet?Von UR â Utbildningsradion
…
continue reading
Musikundervisning i skolan Ă€r en demokratisk rĂ€tt, som kan göra stor skillnad, sĂ€ger Markus Enorsson, musiklĂ€rare pĂ„ Kronan i TrollhĂ€ttan. Hör honom utveckla sina tankar om musikĂ€mnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.Von UR â Utbildningsradion
…
continue reading
Vi besöker ĂngslĂ€ttsskolan utanför Malmö, en skola som har daglig fysisk aktivitet pĂ„ schemat. Vad innebĂ€r det för skolresultaten och vad krĂ€vs av pedagogerna för att lyckas skapa lust till rörelse? Möt idrottslĂ€rarna Fredrik Pihlqvist och Kristian Persson som motiverar barnen till rörelse som skapar kreativitet.âŠ
…
continue reading
"Stopp! Min kropp!" Ă€r en handbok utgiven av RĂ€dda barnen som stöd i att samtala med barn om sexualitet och om vad man fĂ„r göra med andras kroppar. PĂ„ avdelningen Bullerbyn pĂ„ Lexby förskola i Partille har man inspirerats av boken, men hĂ€r Ă€r barnen sĂ„ smĂ„ att det inte Ă€r aktuellt att prata om sexualitet. IstĂ€llet anvĂ€nder man "Stopp! Min kropp!" tâŠ
…
continue reading
Elever som eldade i korridorerna sĂ„ brandlarmet gick, instĂ€llda lektioner och mycket brĂ„k ledde till att skolan fick ett vite frĂ„n Skolinspektionen pĂ„ en miljon kronor. Vi besöker Rörsjö-Zenithskolan i Malmö, en skola som vĂ€nde kaos till kreativitet. Möt lĂ€raren Susan Acevedo som sökte jobb pĂ„ skolan och som drivs av tron pĂ„ att de goda krafterna tâŠ
…
continue reading
Vi besöker en grundkurs i hedersfrĂ„gor anordnad av Origo resurscentrum i Stockholm. DĂ€r fĂ„r skolpersonal lĂ€ra sig att se varningstecken, förstĂ„ mekanismerna bakom hederskultur och att stĂ€lla de rĂ€tta frĂ„gorna för att fĂ„ elever som lever i en hederskontext att vĂ„ga berĂ€tta.Von UR â Utbildningsradion
…
continue reading
Vi följer med till en förskola pĂ„ hjul, en buss som tar med sig barnen frĂ„n Bergsjön i Göteborg till nya lĂ€rmiljöer som de annars kanske aldrig hade besökt. En mobil förskola har visat sig vara bĂ„de sprĂ„kutvecklande och bra för integrationen, och med hjĂ€lp av bussen upptĂ€cker barnen inte bara hav och skog utan hela staden. Barnen pĂ„ förskolan fĂ„r oâŠ
…
continue reading
Malin Appeltofft Ă€r lĂ€rare pĂ„ högstadiet i svenska, engelska och dramatik och anvĂ€nder sig av populĂ€rkultur för att skapa intresse hos elever som undrar varför de ska lĂ€sa litteratur eller dramatik som skrevs pĂ„ 1500-talet. Till exempel innehĂ„ller tv-serien Skam mĂ„nga litterĂ€ra referenser, vilka kan ge ingĂ„ngar till annan vĂ€rldslitteratur och dramaâŠ
…
continue reading
Reportern Agneta Nordin besöker fritids, en plats för lek och förvaring... eller finns det en pedagogisk tanke? I Malmö satsar kommunen stort pĂ„ sina fritidshem. FrĂ„n och med hösten 2017 har man anstĂ€llt sĂ„ kallade förstefritidspedagoger. Fredrik Magnusson har arbetat som fritidspedagog i mĂ„nga Ă„r och Ă€r nu förstefritidspedagog. Vi besöker BergaskoâŠ
…
continue reading
Varje skola i Ăstersunds kommun kan fĂ„ förberett material med olika anpassade teman om till exempel rymden, fjĂ€rilars liv, rörelser och konstruktion, matens kemi, allt med hjĂ€lp av olika tekniklĂ„dor. Pedagogerna kan bestĂ€lla NTA-lĂ„dor och i dem finns förutom föremĂ„l och rekvisita för olika experiment Ă€ven detaljerade anvisningar om hur pedagogen kaâŠ
…
continue reading
Vi besöker Filosofiska skolan i SkarpnĂ€ck i Stockholm och undersöker hur de anvĂ€nder sokratiska samtal. Det Ă€r ett textsamtal som ska fĂ„ eleverna att förstĂ„ andras perspektiv. Sokratiska samtal Ă€r ett Ă€mne som ger utrymme till att tĂ€nka efter och fĂ„ tid till samtal som problematiserar samhĂ€llet. Det kan fĂ„ eleverna att tĂ€nka kritiskt och lyssna pĂ„ âŠ
…
continue reading